Och så var det det här med skötselråd...

Pelargoner

Många frågar sig "hur ska jag sköta mina pelargoner". Att svara på det är som att säga att just mitt recept på kroppkakor är rätt. D.v.s. man kan gå efter några generella regler men utöver detta är de så mycket som spelar in. Alla har inte det bästa förutsättningarna hemma och alla sorter är olika. Man får göra så gott man kan. Det bästa är att prova sig fram efterhand.

Enligt många skall pelargonerna ha trångt om fötterna och skall därför inte huseras i för stora krukor. I England gäller specifika storlekar för olika sorters pelargoner när man ska tävla med dem på utställning. Själv sätter jag gärna flera plantor i stora urnor på sommaren, gärna självvattnande så de får jämn vattning, för när de växer som mest så är de törstiga speciellt om de ska stå i full sol. Dessa (i urnor) klarar sig oftast bäst på vintern har jag märkt och då har de fyllt krukan med rötter.
Jag bor numera i villa och har en källare och ett inglasat uterum. Tidigare har jag alltid bott i lägenhet vilket är ett aber på vintern, bland annat i mina då trånga, varma fönster utan tillräcklig belysning.
Nedan följer lite allmänt om skötsel och om hur jag gjorde dels när jag bodde i lägenhet men även nu, med källare v.s. veranda tillgänglig.

Vinterförvaring pelargoner - generellt

Följande generella regler...mycket ljus, lite vattning helst underifrån på fat och svalt. Med svalt menar jag 5-8 grader som är optimalt och ju svalare desto mindre vattning. Själv hade jag i min källare 10 grader som kallast i år (2017) och de fick massor av ljus. Dock bara vatten varannan vecka.

Angående ljus, finns det numera bra lysrör som ger dagsljus bl. a T5 5800K (958)och så väljer man högt Wattantal i kombination med högt lumen(lm). Dessa kan monteras i lysrörsarmatur med reflektor så att det mesta av ljuset sprids ned mot blommorna. Dessutom ser det trevligare ut.
Har man jordkällare så går det oxå bra om den är frostfri. Då kan de stå helmörkt och utan vatten nästan hela vintern men då bör inte temperaturen överstiga 5 grader. Man får dock passa sig för fukten och här rekommenderar jag att avlöva plantorna helt.
Ett annat sätt är att skaka av all jord och stoppa dem i en papperspåse och hänga dem upp och ned på ett svalt ställe. Detta har jag inte provat men planerar att testa med någon enstaka dubblett.

Något som också är bra är att ta bort ytterkrukorna när pelargonerna tas in och ställa dem på fat istället. På detta sätt kan man styra vattningen lättare till var och en av de olika plantorna. Vattningen skall minskas efterhand som vintern tar vid. Vattnar man för mycket, ruttnar pelargonerna från basen(rotröta). Den svåraste tiden tycker jag är mellan slutet av december fram till februari.

Min Vinterförvaring av pelargoner i husets källare

Källaren jag har är lite för varm. Den håller 12-10 grader så jag behöver rätt så mycket xtra ljus. Jag köpte hösten 2015 lysrörsrännor U122X 35W T5 1470mm hos XCEN.se med reflektorer. De kan seriekopplas vilket är bra. Man kan köpa separata T5 lysrör med bättre värde (Kelvin) till.
Innan jag tar in krukorna för hösten har jag vattnat med pyrex de sista gångerna och sedan låtit krukorna torka upp någon dag till veckor beroende på storlek så de inte är dygnsura. Jag brukar även lägga de största urnorna ned på sidan och så får de ligga tills jag tar in dem. Vid intagningen gallrar jag bort blad (även friska) så plantorna inte är så täta och får mer ljus. Jag ser också till att rensa bort skräp från jorden i krukorna. Under vintern fäller de mer blad så se till att rensa bort efterhand annars finns risk att svampar(rotröta) och bakterier som skadar dina plantor.
Jag vattnar ungefär varannan till var tredje vecka efter behov beroende på krukstorlek. Jag kommer att bygga till fler bänkar utefter väggarna och funderar även på att sätta in en liten fläkt som rör om i luften någon timme om dagen.

Mina frösådda (som jag oftast sår på hösten) får stå i ett akvarie med ljusramp kopplad till timer...ja utan vatten och fiskar i så klart...uppe i huset. Fukten, värmen och ljuset är optimalt för pelargonbebisarna.

Min tidigare vinterförvaring av pelargoner i lägenhet

På grund av torr varm luft i lägenhet måste de ha tillgång till mycket ljus då de gärna vill fortsätta växa. Problemet här är ju brist på plats och lampsort då man inte vill att det ska se ut som om ett UFO landat i hemmet. Dels detta, men även att inte förvattna dem under vintertid.
Det X-tra ljuset jag tillförde mina pelargoner, var via ett (50 cm) akvarielyse med ett lysrör som är till för att öka växtlighet i akvarier. Detta var upphängt i ett fönster där jag också hade en bänk framför för att få plats med fler plantor. Invändigt hade jag klätt lamphållaren med hushållsfolie för att öka ljusmängden. Under detta ställde jag så många jag kunde utav de jag var mest rädd om, övriga fick stå under vanlig fönsterbelysning med lite starkare lampor i. Jag skruvade även ned värmen på elementen men bara så jag inte själv fick köldskador.
När det gällde vattningen så lät jag krukorna stå på fat, på så sätt fick de vatten underifrån och man skyddade stammen från fukt. Genom att lyfta och känna på vikten så avgjorde jag om det var dax för lite vätska.
En sak jag har noterade är att gamla sorter är lättare än andra att övervintra i lägenhet. Fågelägg/äggskalspelargoner, Stjärnpelargoner och Tulpanpellisar tillhör de som jag har haft svårast med (även de äldre sorterna).

Pelargoner, vår och sommar generellt

På senvintern är den mest kritiska tiden för våra pelargoner och det är då dags att börja plantera om. Många är rädda att deras skyddslingar är utom räddning då det bara är en pinne kvar med något grönt i toppen. Men pelargoner är 'suckulenta' och har en förmåga att spara vatten i stammen. Ge inte upp, det kommer att bryta fram blad när den fått ny jord och ljuset börjar komma tillbaka.

Enligt många så trivs pelargoner i full sol, men det kräver att man avhärdar dessa under en tid på våren. Jag tycker att vår sommar här uppe i norr är för kort så jag föredrar halvskuggigt mer vindskyddat läge med mycket värme t.ex. intill en tegelvägg hela sommaren för att få plantorna att trivas bäst och bli som finast. Svensk sommar är ju som bekant antingen ösregn eller ökensommar.

Många undrar varför deras pelargoner bara växer frodas och inte blommar. I början finns mycket näring i jorden och växten satsar på att växa sig stor. Är plantan stor och fin utan blommor längre in på sommaren ska man dra ned på näringen för att tvinga fram knoppbildning. Man kan t.o.m. sluta helt. Blommor blommar för att sprida sina gener. Tror de att de håller på att dö sätter de genast blommor för att bilda fröbebisar. Jag brukar vilja ha stora grova ordentliga plantor innan de blommar då detta gör att de klarar vinterförvaringen bättre.

Pelargoner, vår/Sommar i hus

I februari- början på mars börjar jag med omplantering så smått och därefter väntar jag några veckor innan jag klipper ner dem. Skotten planteras i nya krukor och på så sätt erhålls fler plantor. Jag väntar helst tills det är tillräckligt varmt på verandan så jag har plats att placera dem. När frostrisken är över sätter jag ut några i trädgården medan andra får fortsätta husera på verandan.

En del av mina pelargoner se ut som avlövade pinnar och rötterna är oftast obefintliga. Då kör jag en rätt hårdhänt variant för att få liv i dem snabbt. Jag drar sonika upp plantan skakar av jord, sköljer rötterna och borstar av resterande jord (rätt hårdhänt) med en diskborse under rinnande vatten, ALL jord ska bort. Klipper av alla smårötter men lämnar några större (1 mm och mer) doppar i pyrex och sedan sätter jag hela alltet i vatten. Eftersom det alltid är lite humus, bakterier m.m. kvar måste man byta vatten varje dag. Efter ett par dagar visar sig oftast nya rötter och man kan plantera om den i fräsch jord. Nedan, nya rötter efter 4 dagar.

Jag samplanterar ofta i stora krukor men enstaka plantor sätter jag ut i rabatterna i sina innerkrukor bland perennerna. Gräver ned dem lite i jorden så fukten håller sig kvar och där brukar de må jättebra med lite skydd från övriga växter. Problemet är bara att de gillar läget så bra att deras rotsystem växer ur botten ner i jorden så man får ta upp dem en tid innan och plantera om dem innan vinterförvaringen. På verandan har jag mina nya frösådder och sticklingar som jag är lite mer pysslig med. Där får de mycket ljus med lagom skugga, minimal blåst.

Pelargoner, sommar på lägenhetsbalkong

Min balkong låg i söderläge och avhärdningen var problem...utrymmesmässigt. De fick stå på golvet i skydd av balkongräcket några veckor. Jag köpte även vass-rullgardiner och fäste upp mellan tak och räcke för att skydda dem mot vind och värsta solgasset. Gardinerna hade jag sedan neddragna hela sommaren och satt å njöt i den insynsskyddade djungeln.
För att undvika att behöva vattna ihjäl sig så använde jag självattnande krukor och det var här jag upptäckte att pelargoner faktiskt gillar riktigt stora krukor. Gödning började jag med efter att de stått ute i ca en månad. Då brukar näringen i krukorna ha sinat och man behöver fylla på med hjälp av vattnet.


Min forna balkong

Ohyra


Få inte panik, allt går i princip att åtgärda...nästan!

Det finns så mycket som gillar att angripa våra kära växter och jag beskriver nedan lite om några få av dessa och vad man kan göra. För att få en uppfattning av hur mycket som finns bara på pelargoner så titta gärna på dessa länkarna. Geranium diseases (engelsk) och här Damage to pelargoniums (tysk sida)

Bakterier och svamp finns överallt och ska så göra, de fungerar som nedbrytare så att vår jord tillförs de näringsämnen som blir över. Även vi människor är fulla av bakterier och svampar och precis som på oss gör de ingen skada så länge de inte har de rätta betingelserna d.v.s. vi blir svaga eller sjuka, för det är då vi måste gripa in. Oftast står det att plantor ska kastas/brännas och att de måste bort men det är en sanning med modifikation. Att yrkesodlare tvingas till det beror på att de kan gå med stor ekonomisk förlust med tusentals plantor involverade d.v.s. det är ekonomin som styr. Är du hobbyodlare och inte säljer/ger bort kan du gott försöka rädda dina gunstlingar genom isolering, bekämpning och god hygien.

Rotröta/Rothalsröta (Pythium och Rhizoctonia)

Här handlar det om svampar som finns överallt i jorden som är bovarna och är ingen sjukdom som sprids. Angreppen syns mest vintertid på övervintrade plantor och på nysatta sticklingar eller en blöt sommar. Detta är nog den vanligaste döden för våra plantor framförallt känner vi pelargonsamlare till den. Plantan ruttnar, blir svart från jorden och upp.
För att minimera risken att plantorna angrips gäller det att vara åthållsam med vatten. Se till att de inte står i för fuktig miljö eller för kallt.
Skulle nu din pelargon vara angripen så kan du rädda toppskott genom att skära av ett skott så långt ifrån den ruttnande delen som möjligt och "tvätta" av skottet, jag kör med diskmedel, sedan bör man doppa den skurna änden i pyrex. Låt torka och plantera sedan i ny jord. Vattna inte, ny jord från sluten påse brukar vara lagom fuktig.
Genom att stoppa ned ett finger i krukkanten känner man om vatten måste till efter någon/några dagar. Då får man inte vattna intill stammen utan bara någon/några matskedar i krukkanten. Har du tur så tar skottet sig och din pelargon är räddad.
Det kan dock vara svårt att skilja från pelargonbakterios (se nedan) som är en mycket specifik bakterie så för att vara på säkra sidan sätt dina sticklingar i karantän. Skulle det vara bakterios så kommer de att dö oavsett vad du gör.
När jag tidigare tog sticklingar satte jag en påse om krukan med lufthål men det har jag slutat med för oftast angrips då skottet istället av gråmögel (Botrytis) som också kan ge stamröta men även mögelangripna blad. Länk till bild

Rost (Puccinia pelargonii-zonalis)

Ytterligare en svamp som speciellt anpassat sig till zonalpelargoner men där engelska pelargoner (regaler) är resistenta. Pelargonrost är numera inte så vanligt förekommande.
Svampen utvecklas vid hög luftfuktighet och därför bör man stäva efter att sänka denna. Isolera din planta se till att angripna blad tas bort försiktigt om det finns flygande sporer på undersidan. Rosten infekterar inte bara på ytan och kan finnas kvar inuti plantan i upp till ett halvår. Det finns inga bra ohyremedel mot svamp tillåtna i Sverige men jag läste att lite bikarbonat löst i vatten kan sprayas på. Men var försiktig för bikarbonaten i sig är giftig för växter. Länk till bild

Pelargonbakterios (Xanthomonas pelargonii)

Detta orsakas av en bakterie och är väldigt smittsam och svårbekämpad. Den är dock inte så vanlig som man kan tro. Den kan visa sig som vissnesjuka, stamröta samt bladfläckar och förväxlas lätt med de övriga svampangrepp här på sidan. Endast laboratorier kan särskilja på dem tyvärr och utgången för angripen planta är körd.
Den frodas likt de andra vid hög fuktighet och höga temperaturer men även beroende på gödsling där för mycket kväve och fosfor och för lite kalium och kalcium ökar risken för sjukdomsutbrott. Pelargonbakterios ska inte blandas ihop med knippebakterios som är ett helt annan angrepp (se nedan). Länk till bild

Knippebakterios (Rhodococcus fascians syn. Corynebacterium fascians)

Även detta är en bakterie som visar sig att plantorna får vid jordytan och stambasen samlingar av tätt ställda skott likt en "cancersvulst", oftast förtjockade korta och missbildade nya blad. Normalt uppstår dessa i jordytan, eftersom bakterierna finns i jorden.
Plantorna dör inte av sjukdomen men blir svag i tillväxt och blomning då angreppet stjäl energi. Man kan avlägsna knölen så fort man upptäckt den och byta jord. Har du en planta i din besättning så är i princip alla dina plantor smittade då denna bakterie är mycket smittsam och kan finnas latent (gömd) inne i plantorna. Sälj/dela inte vidare av sticklingar i alla fall inte utan att tala om att du har knippebakterios i besättningen. Länk till bild

Rotlöss (Pemphigus bursarius)

Rotlöss är en slags ullöss som trivs i lite äldre och torrare jord där de bor och äter på plantornas rötter. De är väldigt bra på att sprida sig så varje vår bör man gå igenom sina plantor och plantera om dessa. Om man inte gör något kommer plantorna förtvina och dö men de går att hålla efter om inte angreppet är så stort. Ser man lilablå nästan neonfärgade fläckar på insidan av krukan och/eller på jordklumpen efter man tagit ut plantan, har man "blivit med" rotlöss.
Det du kan göra är att ta sticklingar från din planta och på så sätt få nya plantor. är angreppet mindre kan du göra följande: Ta bort all jord från plantan och tvätta av under rinnande vatten med diskborste och diskmedel. Doppa rotdelen i pyrex och välj ny desinficerad kruka och plantera om i ny jord och ny eller väl rengjord kruka. Var noga med handhygienen. Sätt diskborsten i en bunke T-röd mellan plantorna om fler är angripna så man inte smittar vidare. Länk till bild

Vissnesjuka (Verticillium dahliae, Verticillium albo-atrum)

En jordburen svamp som växer till långsamt inuti plantan. Symtomen visar sig i början som gulnande blad och senare skede blockeras vattentillförseln av myeceltillväxten vilket gör att plantan helt plötsligt vissnar och dör. Angriper många sorters växter. Inte jättevanligt problem bland pelargoner. Länk till bild

Bladlöss/Spinnkvalster (Tetranychus urticae)

Skadedjuren ovan kan vara ett stort gissel på sommaren och även på hösten när man tagit in sina pelargoner för vinterförvaring. Vissa pelargoner och även fuchsia älskas av dessa kryp. När det gäller bladlöss är ett tips är att samla in nyckelpigor och sätta på dina plantor. Hittar du inga pigor funkar en hemmablandning, som jag f.ö. använder mig av på mina rosor på sommaren. Den är t.o.m. jättebra att städa med, tar bort allt fett. Blanda följande i en sprayflaska 1 liter vatten, 1 dl grönsåpa, 1 msk T-röd. Detta är snällare mot övrig biotop i trädgården.

Min källare innehåller även många spindlar vilka gillar bladlössen som snacks. Så spara på spindlarna!

Man kan även duscha med så kallad neemolja som är en traditionell indisk fet olja med en speciell doft. Neem räknas som en helig växt. Oljan innehåller viktiga fettsyror och är starkt antibakteriell. Den köps bl.a. hos Snäckenströms och man blandar i ca en matsked med 3dl vatten och sprayar. Jag brukar köra en kombo med neemolja, t-röd och vatten. Använd inte detta på fuchsior då dessa är känsligare på bladen. Observera även att det kan bränna bladen på alla växter om de sedan får stå i sol. Prexis som kokosolja på hud.

Jag rekommenderar inte att köpa nyckelpigor från bekämpningsföretag eftersom detta är s.k. Harlekinnyckelpigor. Harlekinpigor är en importerad 'aggressiv' art än vår inhemska och som slår ut våra mkt mer 'beskedligare' arter. Dessa nyckelpigor kan t.o.m. ställa till skada på möbler och inredning, ja t.o.m. bitas.

Gråmögel (Botrytis cinerea)

Inte heller jättevanligt på pelargoner men har man rosor så kan detta vara ett drygt problem. Jag brukar spraya Atamon. Blandningen jag kört är 1 msk Atamon, 1tsk grönsåpa i 3 dl vatten. Grönsåpan bara för att Atamonet ska fästa. Atamon är ett konserveringsmedel för saft och sylt och säljs i mataffären och är inte giftigt för oss. Det är svampdödande och jag har även använt det till häxringar av svamp i gräsmattan. Där hällde ut en stor kanna vatten med 1 flaska Atamon 1 gång och sedan försvann det. Väldigt effektivt. Tänk bara på att ALL svamp försvinner, även den som är bra, och ja det finns sådana.

Larvangrepp

Angriper bladen på sensommaren, hösten. Många gånger har jag läst i forum på tips på ohyremedel för att ta bort dessa larver. Snälla, använd inte detta, vare sig gift eller biologiskt. Larverna går via mekanisk handpåläggning genom att skaka, plocka bort och därefter helst läggas ut i trädgården igen. Oftast är det larver av blivande fjärilar och nattflyn. Vi behöver dem för pollinering av växter i vår natur och många fjärilar har minskat oroväckande i population här i Sverige. Plantan dör ju inte av att bli av med blad. Jag brukar sätta lite krasse (som mat) i några rabatter där kan jag sedan lägga bortplockade larver. Man ska vara snäll mot naturen!

Vita flygare/mjöllöss (Trialeurodes vaporariorum)

Vanlig ohyra som även den angriper bladen på många växter, inne framförallt fuchsior vid övervintring. Även på tomat, gurka, aubergine, chili och paprika m. fl. i växthus. De är flygande vita och 2-3 mm långa och sitter ofta på bladens undersida i den övre delen av plantan. Mjöllusens larver sitter också på bladens undersida, men kan vara svåra att se eftersom de är små och gröna som bladen. Larverna producerar 'honungsdagg' som bildar en klistrig beläggning på larvangripna blad som sedan drar åt sig sotsvamp. Mjöllus kan bekämpas biologiskt med en parasitstekel (Encarsia formosa) vilken kan köpas online. Detta är bra vid vinterförvaringen. Observera att temperaturen då bör vara över 18 grader.

Hittar man angrepp på våren vid omplantering av fuchsia och när det är dags att ta sticklingar kan det vara försent med parasitstekeln då man oftast flyttar upp blommorna från vinterförvaringen. Såpa/spritlösning eller neemolja förstör fuchsiablad så det fungerar inte. Jag har ett knep för att bli av med dem på fuchsiasticklingar. Vänd sticklingarna upp och ned i en behållare med ljummet vatten men någon droppe såpa i. Det vill säga bladen under vatten och stjälkarna (vid avklippet) ovan ytan. Låt de sedan stå så en timme eller två. Larver och ägg drunknar och är lätta att försiktigt gnugga bort. Sedan vattenrotar jag dem som vanligt eller planterar i kruka. Sätt de i annat rum så att de vuxna flygande mjöllössen inte lägger nya ägg. Gå igenom dem varje dag, lyft upp och inspektera. Gnugga om något ägg dykt upp.

Växtbelysning

www.XCEN.se


Dessa lysrör kan seriekopplas med en mellansladd (som tillbehör) då slipper man en massa trassel med sladdar. Dessutom kan man då hänga dem i vinkel och bygga sin plats som man vill.

Självvattnande krukor

Livelyliving.se


Krukor från Lively kom jag i kontakt med för många år sedan och har dem numera till mina hoyor. Jag föredrar den transparanta så man även ser om man behöver fylla på vatten. Form och storlek är som innekrukor så därför passar de jättebra i många ytterkrukor, ja om man föredrar sådana.